Hur mycket måste utsläppen minska?


       Foto: Takeshi Kawai CC-BY-NC

Att fastställa en gräns för hur stora utsläpp av växthusgaser naturen och människan "tål" är av flera skäl svårt. Det osäkert hur klimatsystemet reagerar på utsläppen och vi vet ganska lite om hur naturen påverkas när klimatet förändras.

Forskning har visat att ekosystem och människor påverkas negativt redan vid en grads genomsnittlig global temperaturökning över preindustriell nivå - vilket är den förväntade effekten av de kumulativa utsläppen hittills.

Vid en temperaturökning på mindre än en grad hotas arter som bengalisk tiger och bergsgorilla, medan en uppgång på 1–2 °C påverkar korallrev, kustnära våtmarker och människors tillgång till mat och vatten etc.

Parisavtalet fastställer ett långsiktigt temperaturmål som innebär att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska förbli väl under 2 °C med en strävan efter att begränsa detta till 1,5 °C över preindustriella nivåer.

I IPCC:s femte bedömningsrapport, som publicerades under 2013 och 2014, har de för första gången enats om hur mycket koldioxid människan fortfarande kan släppa ut för att den ska globala temperaturökning ska kunna begränsas till 2 °C.

IPCC-rapporten visar att för att det ska vara en minst 66 procentig chans att brgänsa temperaturökningen till mindre än 2°C kan mänskligheten maximalt släppa ut 2900 Gt koldioxid, efter att ha uteslutit uppvärmning av andra växthusgaser än CO2, under resten av detta århundrade. IPCC drar slutsatsen är att mer än hälften av denna budget redan har utnyttjats (1 630 till 2 150 Gt koldioxid hade släppts ut redan 2011). Globalt släpps det för närvarande ut cirka 50 miljarder ton växthusgaser i koldioxidekvivalenter varje år, vilket innebär att med de nuvarande utsläppsnivåerna kommer utsläppsbudgeten vara förbrukad inom 15 till 25 år.

  2°C 1.5°C
Sannolikhet att hålla sig under måltemperaturen Koldioxidbudget för resten av det här seklet (endast CO2) År då budgeten kommer vara förbrukad med nuvarande årliga utsläpp (50 GtC) Koldioxidbudget för resten av det här seklet (endast CO2) År då budgeten kommer vara förbrukad med nuvarande årliga utsläpp (50 GtC)
>90% 730 GtC 2026 548 GtC 2022
>66 % 1,000 GtC 2031 750 GtC 2026
>50% 1,212 GtC 2035 909 GtC 2029
>33% 1,567 GtC 2042 1,176 GtC 2035
>10% 3,567 GtC 2082 2675 GtC 2065

Källa:> 33%,> 50% och> 66% budgetar är beräknande från siffror i IPCC AR5 WGI, Summary for Policy Makers, E.8 Climate Stabilization, Climate Change Commitment and Irreversibilty,> 10% och> 90% budgetar är beräknade från siffror i presentation av Prof. Reto Knutti.

 


       Foto: Pubilc Domain

Kan mer skog hejda växthuseffekten?

Om tillväxten i skogarna är större än vad som förs bort vid skörd sker ett nettoupptag av koldioxid. Skogarna är då vad som brukar kallas en "kolsänka". En ganska stor upplagring av kol kan också ske i de övre markskikten.

Globalt framförs ibland trädplantering som ett alternativ till att minska användningen av fossila bränslen för att dämpa ökningen av halten växthusgaser, men det finns en rad invändningar:

Vegetationens nettoupptag pågår bara så länge biomassan ökar. Upplagringen i marken balanseras på sikt av en ökad nedbrytning, särskilt om temperaturen ökar.

Idag fungerar de tempererade skogarna som en betydande kolsänka, som alltså tar upp en del av de utsläppta mängderna koldioxid från fossila bränslen. Men redan om 50-100 år kan skogsekosystemen globalt förvandlas till kolkällor, främst på grund av att nedbrytningen i marken går fortare.

En annan phpekt är att ett varmare klimat ökar risken för att hela skogsekosystem kan haverera. Det skulle i så fall bidra till att göra skogarna till utsläppskällor för koldioxid, i och med att biomassan från döende träd bryts ner.

Ser man skogens möjligheter i global skala skulle omkring en miljon kvadratkilometer - en yta motsvarande ungefär fyra gånger Storbritannien - behöva nyplanteras varje år för att suga upp den koldioxid som släpps ut från förbränning av fossila bränslen.

En massiv skogsplantering av detta slag är inte realistisk i en värld med växande behov av odlingsbar mark. Det finns många skäl att vända avskogningstrenden, men skogens främsta roll i klimatsammanhang ligger nog i att ersätta fossila bränslen i energisystemet.