Pressmeddelande: Ny nordisk kost kan minska utsläppen

14 december 2017

En ny rapport visar att 37 miljoner nordbor kan försörjas på till större delen regionalt producerad ekologisk mat. Samtidigt skulle det ekologiska fotavtrycket från vår mathållning kraftigt minskas. 

Maten vi äter orsakar stora utsläpp av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Produktionen av kött och andra animaliska livsmedel står för en stor del av dessa utsläpp och kräver merparten av världens jordbruksmark för bete och odling av foder, men bidrar endast begränsad del till den näring vi får i oss, säger Johan Karlsson doktorand på SLU och huvudförfattare till rapporten ”Future Nordic Diets”.

I rapporten visar han att en övergång till ett mer resurssnålt jordbruk där djur främst föds upp på naturbetesmarker och foder av restprodukter skulle leda till att växthusgasutsläppen från vår mathållning minskas med upp till 80 procent. Samtidigt som det är möjligt att föda Nordens befolkning år 2030 plus ytterligare ett antal miljoner människor.

­­– Den här typen av förändring skulle lösa många av de miljöproblem vårt matsystem orsakar, samtidigt som vi kan fortsätta att äta oss mätta. Men vi skulle behöva ändra vad vi äter. Liksom många andra studier som undersökt frågan om vad en hållbar kosthållning skulle kunna vara, landar vi i konstaterandet att konsumtionen av animaliska livsmedel behöver minska, säger Kajsa Pira, jordbrukshandläggare på AirClim och projektledare för rapporten.    

­– Men alla behöver inte bli veganer. Djur är nödvändiga för en stor del av vår biologiska mångfald och kan bidra till en hållbar matförsörjning när de föds upp på gräs från naturbetesmarker och restprodukter från övriga jordbruket. Om djurproduktionen begränsas till det, skulle vi enligt beräkningarna kunna äta kött till middag en eller två gånger i veckan, säger Kajsa Pira.

 

Om scenarierna

Projektet har utgått från en massflödesmodell för att analysera två framtida livsmedelsscenarier för de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige (fortsättningsvis kallat ”Norden”).

Dessa scenarier bygger på mindre konkurrens mellan djurfoderproduktion och livsmedelsproduktion, och huvuddelen av maten produceras i Norden med hjälp av ekologiska jordbruksmetoder.

  • I det första scenariot ”sufficiency” (SY) begränsades antalet idisslare till det minsta antal som krävdes för att beta alla naturbetesmarker, medan enkelmagade djur (fjäderfä, grisar och uppfödd fisk) var begränsade till tillgängliga biprodukter från livsmedelsindustrin.
  • I det andra scenariot ”efficiency” (EY) ökades antalet idisslare i syfte att utnyttja all vall som odlas i ekologisk växtodlingsrotation. Dessutom kompletterades biproduktfoder för enkelmagade djur med visst vegetabiliskt foder odlat på åkermark. Detta gjorde det möjligt att odla mer mat i Norden och därmed föda en större befolkning.

 

Några nyckelresultat

  • Resultaten visar att scenarierna skulle kunna producera tillräckligt med näringsrik föda1 för 31 (SY) respektive 37 (EY) miljoner människor i de nordiska länderna. Scenarierna skulle således kunna försörja den beräknade befolkningen år 2030, dock med förändringar av kosten. Konsumtionen av kött minskades med 90 procent (SY) respektive 81 procent (EY) jämfört med nuvarande konsumtionsnivåer och ersattes med spannmål, baljväxter och vegetabilisk olja. I scenarierna ingår också en större andel grönsaker än nuvarande konsumtionsnivåer för att motsvara de nordiska näringsrekommendationerna.
  • Uppskattningar av nuvarande växthusgasutsläpp från jordbruksproduktionen av de livsmedel som konsumeras i Norden varierar mellan 1 310 och 1 940 kg CO2-ekv per person och år. Växthusgasutsläppen från jordbruksproduktionen i scenarierna uppskattas till 310–700 kg CO2-ekvivalent per diet och år.
  • Jordbrukets utsläpp av ämnen som orsakar försurning och övergödning, framförallt ammoniak, är betydligt lägre i scenarierna än vad de är idag.

 

Bakgrund

Rapporten är del av ett projekt, som är finansierat Nordiska Ministerrådet. Projektet är ett samarbete mellan AirClim (Sverige), NOAH (Danmark), Norsk Bonde- og Småbrukarlag, (Norge) och Finlands naturskyddsförbund (Finland). Scenarierna i rapporten har tagits fram av Elin Röös och Johan Karlsson på Sveriges Lantbruksuniversitet och Tove Sjunnesstrand på Mälardalens högskola.

AirClim (Luftförorenings- och klimatsekretariatet) är en ideell förening som drivs av fyra svenska organisationer: Fältbiologerna, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. Det övergripande målet med verksamheten är att verka internationellt i syfte att minska utsläpp av luftföroreningar så att de kritiska belastningsgränserna för försurning, övergödning och marknära ozon inte överskrids och människors hälsa skyddas. Utsläpp av växthusgaser ska minskas enligt FN:s mål så att farliga klimatförändringar undviks och ökningen av den globala medeltemperaturen ska begränsas till betydligt under två grader från förindustriell nivå.

 

LADDA NED RAPPORTEN

 

Kajsa Pira, AirClim             0702 77 31 29                    kajsa.pira@airclim.org

Johan Karlsson, SLU           073 957 84 51                    johan.o.karlsson@slu.se

Elin Röös, SLU                    070 305 7710                     elin.roos@slu.se


1 För att kosten i scenarierna ska leva upp till de nordiska näringsrekommendationerna är det nödvändigt att berika en del baslivsmedel med vitamin A, vitamin D, riboflavin och selen. De tre senare är bristnäringsämnen även i den nuvarande kosten.